Fan vad lite jag orkar skriva numera. Det är för varmt, och min laptop alstrar värme som ett mindre kärnkraftverk.

Men för er som undrar: det går finfint på nya jobbet. Det är mycket att lära sig, mest relaterat till pappersexercis och sånt. Själva provtagandet och de få analyser jag får göra är no problems. Och jag lär mig intressata saker, från sånt som har mJag, i bakgrundened rutiner och provtagning att göra (som att det inte är kul att få rykte om sig att vara den läkare på vårdcentralen som beställer mest prover) till matnyttiga saker som att det prov man beställer för att utreda celiaki numera är transglutaminas och inte antikroppar mot gliadin eller endomysium. Det var faktiskt en fråga på T7-tentan - jag undrar om jag hade fått rätt om jag skrivit transglutaminas? BMA:n som skolar in mig trodde inte det iaf, eftersom det är så nytt att inte alla läkare känner till det.

Coolt.

Idag var vanliga BMA:n ledig så jag jobbade med en undersköterska som vikarierat där nån gång förut. Wow.. vilken jobbig människa. Vi snackar attention span på kanariefågelsnivå här. En sån där människa som man inte kan delge komplexa resonemang (komplex = allt som kräver mer än en mening att förklara) eftersom hon inte lyssnar på det man säger utan på en liten röst inne i huvudet. Efter en mening så tror hon att man snackat klart, och svarar på det man har sagt, även om det helt uppenbart kommer en fortsättning. Ett schablonexempel:

Jag: "Jo, det var lite problem när jag skulle lägga in ett prov i datorn…" (Jag gör paus, och väntar mig ett "jaha, vad hände?" eller liknande)

Kanariefågel: "Jamenvettu så här brukar jag göra att jag blablablablablablabla…." (evighetslång utläggning om helt irrelevanta grejer)

Jag: "Ja, fast det här var när jag skulle lägga in det HÄR provet som det…" (visar henne provet på datorn och ska precis börja förklara vad som blev fel)

Kanariefågel: "Jamen de här proverna gör du såhär med att.." (avbryter mig för att förklara en massa saker jag redan vet och tala nedlåtande till mig

Hon var även rädd för att bli förkyld eller få influensa av luftkonditioneringen så hon vred upp temperaturen på reglaget hela tiden. Dessutom förklarade hon att det är farligt att ha AC på för lågt i bilar och så, för det kan man bli sjuk av och det hade hennes dotter minsann blivit en gång när hon åkt buss.

Nä… för  helvete. Det är för varmt för att gnälla. Och jag kommer aldrig behöva träffa henne igen, så det är väl lugnt. Annars är allting superduperbra med jobbet, för att använda ett väldigt vuxet ord. På whiteboarden i fikarummet står det skrivet "Sofia välkommen!" - är inte det hur gulligt som helst? BMA:n som skolar in mig (jag måste nog komma på ett namn åt henne) är hur bra som helst, och väldigt trevlig.

Fick ett mail från min handledare att lägga i en högre växel med projektuppsatsen, för det fanns tydligen ett intresse av en "studentuppsats" från Scandinavian Journal of Forensic Science, så då skulle den bli publicerad snabbt. Fan… orkar jag syssla med sånt i den här värmen? Får väl greja med det i helgen. Dvs på söndag, för på lördag har pappa sommarfest. Det kommer dyka upp en massa syskon och andra släktingar. Blir säkert kul!