Jag har varit frisk hela sommaren, ja, jag kan inte ens minnas när jag var ordentligt sjuk senast. OCh idag, första dagen på en ny termin, en dag jag sett fram emot i flera månader och förberett mig inför med färgglada pärmar och enorm entusiasm?

Sjuk.

Man kan gå med en känsla i kroppen av att vara småsjuk, av att någonting är på väg att bryta ut. När det känns så blir jag aldrig sjuk. Mina förkylningar eller influensor kommer alltid totalt utan förvarning, det tar aldrig mer än två timmar, oftast mindre än en, från "frisk" till "snörvlande, nysande, rödögd förkylningstruck". När man drabbas av fenomenet "från noll till feber på 30 minuter" (eller ok, från 37 grader, inte noll, men…) så känner man sig i regel ofta rätt allmänpåverkad, litegrann som att någon skulle krupit in i ens skalle och lagt ägg i den som nu kläcks och släpper ut små nyfödda eldsprutande drakar som klöser sig ut ur hjärnan via öronen. Ungefär.

Lyckligtvis finns det ett mirakelmedel för såna tillfällen. Det stavas A-L-V-E-D-O-N och tar ner febern hur bra som helst. På det sättet behöver man bara handskas med snuva, nysningar, rinnande ögon, täppta poppande öron och huvudvärk, och slipper irriterande grejer som frossa och yrsel. Alvedon is the shit.

Johan har en nässpray ståendes i badrumskåpet. Fan också! Den står där och frestar mig, ropar mitt namn, viskar ömma ord i min näsa. Jag har varit ren i… ja, säkert över en månad iallafall, och jag vill inte få ett återfall nu, förkylning eller ej. Crap. Min näsa är täppt OCH rinner, vilket är en djävulsk kombination.

Men snart bär det av till skolan iaf, oavsett hälsotillstånd. Jag har grävt fram en röd axelväska som känns rätt att inleda terminen med - den brukar funka i en vecka ungefär, tills jag överskrider den kritiska mängden skräp som jag släpar fram och tillbaka varje dag, och måste överge den för ryggsäcken. Den var täckt med katthår som jag nu har rollat bort, och innehöll en spektakulär mängd bortglömda grejer från förra terminen, bland annat mitt hänglås som jag har letat överallt efter. Skräpet har rensats bort, så nu innehåller den en ljusgrön Marimekko-pärm och ett A5-block med katter på. Jag är svag för A5-block, de är så behändiga och finns i varianter med hårda pärmar, vilket behövs eftersom mina väskor ofta proppas så fulla att allt som inte är gjort av armeringsjärn viks och knycklas ihop. Allt som återstår är nu att leta upp mitt pennfack, äta frukost, put my face on, och promenera iväg.

Första dagen på termin nio. Sjuk eller ej, det känns rätt bra ändå.