Jag tänker skolka från eftermiddagen här och åka hem tidigt istället. Det händer ändå inte speciellt mycket på eftermiddagarna om det inte är någon mottagning. Och idag är det definitivt inte mottagning, för överläkarna är iväg på nåt möte. Kvar på kliniken sköts ruljansen för närvarande av en överläkare, en pensionerad överläkare och två underläkare. Och så jag då förstås, som idag har bidragit med en enda grej, nämligen att författa ett brev på engelska som ska följa med en patient som åker hem från Sverige idag. Underläkaren som skulle skriva det tyckte inte att hon var så bra på medicinsk engelska, men  själv tar jag gärna chansen att skriva nåt, vad som helst, bara för skojs skull. Enstaka ord kan man ju alltid slå upp. Det enda jag kände mig lite osäker på var om det finns nån standardfras på engelska som motsvarar ungefär "tacksam för övertagande av denna patient", "tacksam för fortsatt utredning" eller liknande. Det fick bli "We are grateful for you continued treatment of this patient" vilket kändes lite styltat.

Infektionsavdelningen är indelad i två delar, som sköts av två team bestående av överläkare + underläkare. Jag har hängt med samma team tis-tors, mest av en slump. Det andra teamet består av en överläkare som mumlar och en underläkare med ganska gäll röst, vilket kan ha bidragit till att jag höll mig till det första teamet. Idag bytte jag dock, och insåg att Team Mummelpip faktiskt var mycket roligare. Dessutom hade de alla de bästa patienterna.

Vid ronden på baktlab idag så dök det upp odlingssvar för en patient som ingen av de närvarande läkarna hade hand om. Jag insåg efter en liten stund att det var en patient som jag hade träffat på mottagningen dagen innan, och kunde snabbt redogöra för vem det var, vad som var planerat och varför odlingssvaret var värdelöst och skulle kompletteras med ny odling. Det kändes nästan som att jag var en riktig läkare i ett par sekunder.

Mötte de två underläkarna på väg tillbaka från lunchen. De frågade om jag redan hade ätit, och jag inte ändå ville hänga med dem till AT-rummet. Jag svamlade fram något om att jag hade lite grejer att göra på lunchen, nycklar som skulle lämnas tillbaka och sådär. Min nästa tatuering ska bli i pannan och utgöras av orden "Jag är ett asocialt freak".

Idag har jag lärt mig en viktig sak förresten. Att bli biten av en katt kan i värsta fall sluta med amputation - deras munhåleflora är inte att leka med. Usch! Tur att våra katter är snälla och aldrig bits.