Kattpussar, det är fint det. Mina katter pussas inte, den ena är rädd för ansikten och den andra bara stångar en med pannan. 
Men Ankis katt Savannah (a.k.a. "Kisse") ger glatt nos-mot-mun-pussar. Jag vill ha en till katt, nu! En kattunge som kan skrämma skiten ur gammtanterna så att de motionerar bort lite av allt innekattsfläsket de lagt på sig.
Spenderade kvällen hos Ace, såg på Top Model där Nikeysha åkte ut och Hannah i sann Sarah Palin-anda fortsatte ge oss en vackert nyanserad bild av Alaska, staten där det enda vitare än snön är befolkningen och där man bara kan vara homozygot, inte homosexuell.
På väg hem i virvlande snö mötte jag Ida på järnvägsbron, på väg till sjukhusgymmet. Tänkte bara stanna och säga hej men det slutade såklart med att vi stod dubbelvikta och skrattade tills tårarna rann och förbipasserande pensionärer flydde i panik (ok, bara en). En vacker dag kommer Ida hoppa av sin läkarkarriär och åtgärda problemet med att Sverige inte har några roliga kvinnliga stand-up-komiker.
Shit så social jag har varit ikväll alltså. Måste nog isolera mig några dagar för att återställa jämvikten. Don’t call me, I’ll call you.
