I helgen ska jag baka semlor för första gången någonsin och jag sitter därför nu och ignorerar alla odikterade epikriser för att istället utföra lite semmelrelaterad research på nätet. Jag har i min hand (eller ja, bredvid mig på skrivbordet, ovanpå en pärm med pm för kirurgiska operationer och strax bredvid en blodtrycksmanchett som under två veckors tid har gett mig huvudvärk genom att konsekvent mäta upp förhöjt blodtryck hos ALLA patienter) 4 utskrivna semmelrecept (semlarecept? semlorrecept) som alla skiljer sig lite från varandra.

Recept 1 & 2: skiljer sig obetydligt från varandra, det ena har lite mindre smör/övrigt ratio men annars är de lika. Utmärkande feature är att båda innehåller hjorthornssalt. I en jäsdeg? Va?

Recept 3: mindre smör, vit sirap som alternativ till socker, inget hjorthornssalt. En vanlig bulldeg helt enkelt.

Recept 4: dubbeljäst deg! Första jäsningen med enbart jäst, socker & mjöl, därefter slänger man i smör, mer socker, ägg, kardemumma, salt och mer mjöl, och jäser en gång till. Sen ska det förstås jäsa på plåten en sista gång.  

Recept 1 & 2 fascinerar mig. Vad fyller hjorthornssaltet för funktion? Jag har aldrig använt det till något annat än småkakor annars. Bättre jäsning? Fluffigare semmelbullar? Jag tycker att det är lite läskigt med ammoniakdoften som bildas när man använder hjorthornssalt, det sabbar den där goda nybakat-doften som annars sprider sig i lägenheten. Recept 3 är rent tråkigt, så det går bort. Fast vit sirap är bra. Recept 4 däremot verkar spännande. Dubbeljäst deg låter avancerat så det MÅSTE bli gott. Och så har man nåt att säga om folk kommenterar.

-Vilka goda semlor!
-Ja, alltsåserru, hemligheten är att dubbeljäsa degen och att använda ekologiska ägg värpta av hönor som matats exklusivt med pappersmassepellets gjorda av Astrid Lindgren-böcker.
-Åh fan. Du är ett geni. Vill du gifta dig med mig och föda mina barn?

Och så tänker jag göra hemmagjord mandelmassa. Förstås.

*******

Uppdatering: ahhh… kesella. Självklart.