Det finns ett omvänt förhållande mellan hur uttråkad man är och sannolikheten att det finns någon online på Facebook att chatta med (eller nån som svarar i telefon, eller är sugen på en utdragen sms-konversation, eller bara råkar gå förbi och knacka på för att snacka lite skit och dricka te).
Idag var livet på akutmottagningen något mer actionfyllt än igår. Självklart hann jag med att chatta, shoppa på nätet och ringa en massa privatsamtal, men det beror dels på att vi var två underläkare och en kandidat, och dels på att jag är sjukt snabb. Jorå, det har sagts mig att jag är rena överljudsplanet när det gäller diktering, inskrivning, remisshantering, patientsamtal och allt annat underläkargöra. Visserligen har det sagts av de två grönaste underläkarna, men en komplimang är en komplimang så jag blev glad ändå. Överläkarna har också varit generösa med beröm senaste tiden, när jag tänker efter. I brist på kramar och tillgivenhet på hemmaplan så kan man ju iaf finna viss tillfredställelse i att vara duktig.
Pratade med min söta bästa underbaraste Cecilia idag. Jag ska förhoppningsvis spendera en helg i maj söderöver, i den stora fina staden, och det datumet jag bestämde lite av en slump sammanfaller med hennes födelsedag - ett sammanträffande jag tänker låtsas som att det var helt planerat från min sida. Ska försöka pressa in mamma, storebror med familj, Cecilia, Susanna och Anna i planeringen en där helgen.. det kan förstås bli lite tajt. Men det fina med att inte vänta ett år med att komma ner och hälsa på är att det faktiskt duger med bara en fika för att bli glad och nöjd, eftersom jag vet att vi förmodligen ses snart igen. Fina underbara kompisarna! (och störda men ändå underbara familjen)
Jag har en punkt i min nacke som, om man kommer åt den, ofelbart får mig att rysa till i hela kroppen på ett ganska behagligt sätt. Just nu kom en av kattungarna åt den genom att lägga sig på soffryggen och luta sig mot min nacke. Efter helgens beslut är det ju osannolikt att nån annan petar på den där punkten på ett bra tag, så det är ju fint att jag har snälla husdjur att gosa med istället.
