Tidigt imorse gick jag barfota till jobbet och pratade med Thomas. Vi småpratade artigt, sådär som ex gör, om jobbet och livet och hans nya flickvän. Just när jag funderade över om jag skulle gå förbi hemma och hämta ett par strumpor att ha inomhus passerade vi förbi en strand. Morgonsolen glittrade i det lugna havet och nästlad mellan karga bohusländska klippor låg den perfekt lilla sandstranden och väntade. Vi gick ner tillsammans för att ta ett dopp före jobbet. På väg ner mot strandbrynet kände jag sanden mellan tårna, fortfarande morgonsval. Hann börja vada ut försiktigt i vattnet…

Sen ringde väckarklockan. Till och med mindre festligt än vanligt.

Snoozar… och står efter ett snabbt tempusbyte strax därefter och pussas med Anders i hallen hemma i huset där jag växte upp. Doften av högsommar passerar förbi i en bris. Luften vibrerar av värme och löften. Ytterdörren står öppen och jag kan se både löjtnantshjärta och rhododendron som blommar utanför.

Därefter landar en kattunge i huvudet på mig med klorna först.

Har jag nämnt att det snöar ute idag?